Styrelsen och verkställande direktören för Söderhamn NÄRA AB avger följande årsredovisning för
räkenskapsåret 2024.

Årsredovisningen är upprättad i svenska kronor, SEK. Om inte annat särskilt anges, redovisas alla belopp
i hela kronor (kr). Uppgifter inom parentes avser föregående år.

Förvaltningsberättelse

Information om verksamheten

Söderhamn Nära AB, 556439-6447, är ett helägt dotterbolag till Söderhamn Stadshus AB 556547-7865.
Söderhamn Nära AB äger till 100 procent dotterbolaget Söderhamn Elnät AB, 556205-9997. Bolagen har
sina säten i Söderhamn. 

Koncernredovisning upprättas inte för den underliggande koncernen utan endast hos det inom koncernen
högsta moderbolaget Söderhamn Stadshus AB, 556547-7865, enligt undantaget i ÅRL 7:2. 

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att inom Söderhamns kommun producera el och fjärrvärme,
distribuera fjärrvärme, omhänderta avfall, ombesörja vatten- och avloppsförsörjning, bygga och förvalta
bredband och kabel-TV, handha IT-drift, äga och förvalta fastigheter och värdepapper samt att driva
därmed förenlig verksamhet.  

Bolagets ändamål är att med god teknisk praxis främja en god försörjning av fjärrvärme, bredband och
kabel-TV samt att med iakttagande av kommunal likställighets- och självkostnadsprincip fullgöra det
ansvar som, till den del detta ej innefattar myndighetsutövning, åvilar Söderhamns kommun enligt
renhållningslagen och lagen om allmänna vattentjänster. 

Tillgången till väl fungerande infrastruktur är ett viktigt instrument i Söderhamns kommuns utveckling.
Söderhamn Nära ansvarar för, att på ett kostnadseffektivt sätt, tillförsäkra medborgarna en långsiktigt
fungerande infrastruktur och erbjuda kunderna störningsfria leveranser med god kvalitet och närhet. 

Söderhamn Nära ska aktivt arbeta för en förnyelsebar och hållbar utveckling i nära samverkan med
kunder, grannkommuner och andra aktörer. Företaget har flera verksamhetsområden: 

Kraftvärme

Söderhamn Nära driver och äger tre separata fjärrvärmenät i Söderhamns kommun. I det största nätet
produceras värme samt el i ett kraftvärmeverk. Som fjärrvärmekund får våra kunder en miljövänlig,
prisvärd och bekväm värme till sina fastigheter. Vi kan vara konkurrenskraftiga då basen i vår produktion
till allt större del består av bark och grot (grenar, rötter och toppar) från närliggande skogsindustrier, samt
returträ från återvinningscentralen. Över 99 procent av vår värme framställs av förnybara råvaror.  

Hög tillgänglighet på de produktionsenheter som baseras på förnyelsebara bränslen är också en
bidragande faktor, något som är gynnsamt avseende bränslekostnader och miljöpåverkan. Positivt är
dessutom att det egna behovet av utsläppsrätter därigenom blivit minimalt. Samtliga anläggningar
uppfyller gällande miljövillkor.

Renhållning

Söderhamn Nära ansvarar för insamling och omhändertagande av avfall under kommunalt ansvar, vilket
från och med 2024-01-01 även inkluderar förpackningsmaterial. Inom ansvarsområdet ingår även drift
och underhåll av Långtå avfallsanläggning som är en anläggning för mottagning, sortering, omlastning,
behandling och deponering av avfall, inom anläggningen finns också en återvinningscentral. 

Söderhamn Nära arbetar för att minska avfallet och främja återvinning och återbruk. Avfallstaxan i
Söderhamns kommun är miljöstyrande för att ge ett större incitament att förbättra och öka graden avfall
som återvinns och återbrukas. 

Traditionella insamlingskärl har på vissa områden ersatts med underjordsbehållare både i fritidsområden
och som fastighetsnära lösningar i centrala områden. 

Tillgången till återvinningscentralen vid Långtå avfallsanläggning är kostnadsfri för privatpersoner. På
återvinningscentralen finns även en särskild plats där material för återbruk kan lämnas in och detta sköts i
samarbete med ideella organisationer. Söderhamn Nära har även ett samarbete med Fritidsbanken som
omhändertar inlämnad fritidsutrustning.  

Som innehavare av Hälsinglands enda öppna deponi tar Söderhamn Nära även emot deponirester från
andra kommuner i Hälsingland. 

Stadsnät/kabel-TV

Stadsnätet i Söderhamns kommun erbjuder bredbandstjänster via fiber till privatpersoner, företag och
kommunen. Verksamhetens inriktningsmål är att erbjuda ett leveranssäkert, öppet och modernt stadsnät
som möjliggör digitalisering, samhällsutveckling och tillväxt. 

Fiberinfrastrukturen i Söderhamn är väl utbyggd och i gott skick. Underhåll samt vidareutveckling sker
kontinuerligt för att säkerställa långsiktig drift och förbättring av tjänsterna. Förutom internetanslutning
levererar stadsnät även kabel-TV via ett samarbete med Sappa för att erbjuda en modern och helt digital
TV-tjänst.  

IT-drift

IT-driftens uppdrag är att ansvara för kommunkoncernens datorer, servrar och IT-relaterade lösningar.
Kommunen har en standardiserad plattform och utbytet av datorer finansieras via leasing.  

IT-driftens arbete består till största delen av att stödja kommunkoncernen i sitt digitaliseringsarbete. En
av de stora utmaningarna i framtiden blir att kombinera olika verksamhetsbehov med individens krav
utan att göra avkall på säkerheten.  

Sedan några år har uppdraget utökats med ansvaret för IT-driften åt Hälsinglands Utbildningsförbund
(HUFB). Söderhamn Nära har även tagit över IT-driften för Faxeholmen AB. 

Vatten

Inom Söderhamns kommun är det Söderhamn Nära, verksamhetsområde Vatten, som ansvarar för att
leverera ett dricksvatten av hög kvalitet samt att avleda och rena avloppsvattnen så att belastningen på
miljön blir så liten som möjligt.  

Verksamheten är helt avgiftsfinansierad där brukningsavgifter och övriga avgifter är baserade på
självkostnadsprincipen. 

Elnät

Bemanning av det helägda dotterbolaget Söderhamn Elnät AB. Söderhamn Elnät AB ansvarar för
distribution av el inom det egna elnätets koncessionsområdet, som huvudsakligen är begränsat till
Söderhamn stad med omnejd.

Övrigt

Utöver dessa verksamhetsområden finns en gemensam administration samt förvaltning av fastigheter och
värdepapper.

Dotterbolaget Söderhamn Elnät AB

Söderhamn Elnät AB är ett eldistributionsnät i kategorin lokalnät som innehar områdeskoncession för
elnätsverksamhet inom Söderhamns kommun. Söderhamn Elnät har tillstånd att bedriva nätverksamhet
inom spänningsnivåerna 0.4 till 12 kV.

Söderhamn Elnät AB har cirka 9 300 kunder i sitt koncessionsområde och svarar för eldistributionen och
elnätet i Söderhamns tätort, Stugsund, Sandarne, Vågbro och delar av skärgården i Söderhamns kommun.
Leveranssäkerheten är mycket god med få och relativt korta avbrott. Angränsande
områdeskoncessionsområde innehas av Ellevio som svarar för eldistributionen i övriga delar av
kommunen. Söderhamn Elnät transiterade 2024 sammanlagt cirka 126 GWh elenergi till elanvändarna i
bolagets eldistributionsnät, vilket är cirka 5 GWh mindre än förgående år. 

Elnätet är sedan 2017 helt vädersäkert och all oisolerad ledning är ersatt med isolerad kabel. Fokus ligger
nu på att bygga robusta redundanta matningsvägar och eliminera nätkapacitetsbrister, möjliggöra ett ökat
effektuttag och utrusta elnätet med smarta digitaliseringslösningar för att ytterligare trygga elleveranser
och hålla nere avbrottstider. Dessa insatser underlättar för våra kunder i den pågående
omställningsprocess mot ett mer hållbart samhälle där ett förändrat och ökat elanvändande är centralt.
Merparten av kunderna utgörs av bostäder men det förekommer även handelsföretag och mindre
industrier. 

Elnätsverksamheten regleras av Energimarknadsinspektionen (Ei). Syftet med regleringen är att
säkerställa att elnätsföretagens verksamhet bedrivs kostnadseffektivt. Kunden ska få betala ett rimligt
pris, samtidigt som elnätsföretaget får skälig täckning för sina kostnader och en rimlig avkastning på det
kapital som krävs för att driva verksamheten. Regleringen innebär att Ei i förväg och för fyra år i taget
sätter ett tak (maxbelopp) för summan av avgifterna som ett elnätsföretag får ta ut av sina kunder. Det
kallas för företagets intäktsram.  

Från år 2012 regleras elnätsföretagens avgifter i förväg. Elnätsföretagens intäktsramar reglerar vad
elnätsföretagen får ta ut i avgifter av sina kunder. Elnätsavgifterna ska enligt ellagen vara skäliga,
objektiva och icke-diskriminerande. Intäktsramen regleras i förhand och gäller för fyra år i taget. 2024
var det första året i den fjärde reglerperioden. Beslutad intäktsram för perioden är god och tillräcklig för
elnätets långsiktiga utveckling. 

Övriga bolag och andra samarbeten

Elhandel

Söderhamn Nära är minoritetsägare i Gävle Energisystem AB med fem procents ägande. En av
framgångsfaktorerna hos bolaget är fokus på vår lokala närvaro, vilket bidragit till att tillväxten i bolaget
har varit positiv. Elen kommer till 100 procent från förnybar energi från sol, vind, biobränsle och vatten.
I Söderhamn bedrivs försäljning i bifirman Söderhamn Nära Elhandel.

Norrsken

Norrsken är ett gemensamt bolag bestående av ett tjugotal delägare som är en blandning av
stadsnätsbolag, kommuner samt en region. Bolaget erbjuder datakommunikation via fiber med hög
bandbredd. Leveranser sker i huvudsak i Mellansverige. Kunder är företag, operatörer och
tjänsteleverantörer.

Elinorr

Ett nätverk med 18 självständiga lokala elnätsbolag i södra och mellersta Norrland samt Dalarna som
tillsammans skapar samverkan, samhällsnytta, kompetens och stordriftsfördelar. Nätverket samarbetar

inom strategiska utvecklingsfrågor, inköp och elnätsdrift. Syftet är att utveckla medlemmarnas
kompetens och förmåga att möta elnätsbranschens framtida utmaningar.  

Elinorr skapar effektiva arbetsgrupper som formas efter medlemmarnas behov, där nätverkets
omvärldsbevakning, påverkansarbete och kapacitet att hitta gemensamma lösningar möjliggör för
medlemmarna att bibehålla kompetensen, samt organisatorisk utveckling. På det sättet bidrar Elinorr till
utveckling av den lokala samhällsnyttan och har fokus på tillförlitlighet, leveranssäkerhet, hållbarhet,
men först och främst på elnätskunden.  

Elinorr verkar främst lokalt men deltar även i den nationella och europeiska samhällsdebatten. 

Norra Nätdrift AB

Bolaget ska bedriva verksamhet inom drift, utveckling och underhåll av elnätsverksamhet som krävs för
att säkerställa effektiv och pålitlig elnätsdrift samt annan därmed förenlig verksamhet. 

Bolagets syfte är att bidra till en effektivisering och utveckling av aktieägarnas egna verksamheter genom
samordnade lösningar med optimalt resursutnyttjande och hög kvalitet. Detta ska uppnås genom bland
annat utveckling av IT-system för eldriftledning och IT-säkerhet samt sådana system och tjänster som
behövs för att säkerställa tillförlitlig drift och underhåll av elnät.  

Bolaget ska också bedriva utveckling av och tillhandahålla andra tjänster som behövs för aktieägarnas
förmåga att säkerställa effektiv och pålitlig elnätsdrift, samt annan därmed sammanhängande
verksamhet.  

Söderhamn Elnät AB har undertecknat en avsiktsförklaring och utreder möjligheter att bli delägare i
bolaget tillsammans med andra mindre och medelstora elnätsbolag.  

Väsentliga händelser under räkenskapsåret

Inom Söderhamn Nära samverkar vi kontinuerligt med uppbyggandet och underhållet av vår
infrastruktur. Att i våra infrastrukturprojekt samverka både inom de egna verksamheterna och med
externa aktörer har dels ekonomiska och logistiska fördelar, men ger även minskade störningar för våra
kunder och medborgare.  

Under året har vi fortsatt arbeta med gemensamma projekt, både internt och tillsammans med
Söderhamns Kommun. Ett omfattande projekt har till exempel varit på Södra Hamngatan, där cirka 2
kilometer VA-ledningar har förnyats, samt att även Elnät och Stadsnät har gjort investeringar. Projektet
är den tredje etappen av Centrumplanen och är ett samarbete mellan Söderhamn Nära och kommunen för
att minimera påverkan för medborgarna, skapa samhällsnytta och ekonomiska fördelar.  

Under projektets gång har dock kostnadsökningar uppstått till följd av förorenade massor, vilket har
inneburit extra utmaningar och krävt anpassningar i genomförandet. 

Under året har arbetet för att kunna flytta stadsnätsverksamheten till huvudkontoret på Stabbläggaregatan
fortsatt genom att de moduler som förvärvats från kommunen flyttats till huvudkontoret.  

Vi fortsätter enligt en av bolagets strategier att arbeta för ökad digitalisering och automatiska flöden.
Under året har kundservice genomfört effektiviseringar och förflyttat personberoende till
funktionsberoende med hjälp av digitalisering.   

Söderhamn Nära har som ett bolag i kommunkoncernen Söderhamn Stadshus AB och kommunens arbete
”Ekonomi i balans”, beslutat om ekonomiska restriktioner, vilket resulterat i en besparingslista gällande
för året. 

Vi arbetar vidare för att underlätta för våra kunder och för att minska pappersfakturor samt effektivisera
fakturahanteringen. Under året har vi även infört fakturor via Kivra till våra elhandelskunder.

Under våren startade chefer, skyddsombud och arbetsmiljöingenjör på Söderhamn Nära utbildning i att
arbeta med Suntarbetslivs åtta friskfaktorer. Under 2025 kommer alla enheter på bolaget att arbeta vidare
med detta.   

Verksamhetsåret 2024 har också inneburit förberedelser inför kommande utmaningar i många av våra
verksamheter, till exempel genom upprättandet en handlingsplan för kompetensförsörjning. Vi behöver
säkerställa att vi har rätt kompetens och förmågor för att nå uppsatta mål och ligga steget före våra
konkurrenter i arbetet med att hitta rätt kompetens. Söderhamn Näras kompetensförsörjningsplan ska
utgå från våra strategidokument som är kopplade direkt till våra verksamheter. För att lyckas behöver vi
en plan med konkreta aktiviteter för hur vi ska attrahera, rekrytera, utveckla, behålla och avveckla
kompetens.

Syftet med kompetensförsörjningsplanen är att ha en gemensam strategi för att klara Söderhamn Näras
kompetensförsörjningsbehov, med målet att säkerställa att vi har rätt kompetens idag och i framtiden.  

2024-01-01 övergick ansvaret för insamling av förpackningar till Sveriges kommuner och i Söderhamns
kommun har Söderhamn Näras renhållningsverksamhet uppdragits insamlingen. År 2024 var även året
då det tidigare frivilliga systemet för matavfallsutsortering övergick till ett obligatoriskt krav som
omfattar alla hushåll och verksamheter.  
Implementering av ett nytt verksamhetssystem för Renhållningen kopplat till införandet av fastighetsnära
insamling av förpackningar och obligatorisk matavfallsinsamling har pågått under året.
Implementeringen kommer att fortskrida under stora delar av år 2025. 

Inom IT-drift har stor kraft lagts på arbetet med det hälsingegemensamma projektet IT-Hälsingland och
vad det innebär för verksamheten, samt att ett nytt IT-avtal tagits fram tillsammans med Söderhamns
kommun. 

Verksamhet Vatten har utrett diversifiering av vattenanvändning. Styrelsen har beslutat att inte införa
tekniskt vatten som tjänst, men att debitering enligt självkostnadsprincipen ska gälla för
dricksvattenkiosken vid Granskärs avloppsreningsverk, vilket har införts. Före mandatperiodens slut
2026 ska beslut tas om att eventuellt återuppta arbetet med tekniskt vatten.  

Verksamheten har även samarbetat med kommunen i ett projekt för att installera en ny
bevattningsanläggning på ridhuset, försörjd med vatten från en borrad brunn på fastigheten. 

Verksamhet Vatten har också haft ett stort arbete med att akut åtgärda trasiga avloppsledningar.
Underhållsskulden är stor och verksamheten har arbetat med en långsiktig ekonomisk planering av det
kommande investeringsbehovet. 

Kraftvärmen har fortsatt att påverkas kraftigt av försämrade leveransförhållanden till följd av det rådande
världsläget. De kraftigt förhöjda bränslepriserna i kombination med extremt låga elpriser har bidragit till
ett märkbart sämre resultat. En utredning har påbörjats för att identifiera nya intäktsmöjligheter och
förbättra lönsamheten i produktionen. 

Elnätsverksamheten har ett behov av ett nytt driftsystem i och med den förflyttning från DNO till DSO
som sker samt ändrade lagar och regleringar. Genom samarbetet i Elinorr har en avsiktsförklaring
tecknats för att se över ett bolagsbildande för gemensam drift. Under avsiktsförklaringen har
Aktieägardirektiv, Bolagsordning och Aktieägaravtal tagits fram för det gemensamma bolaget Norra
Nätdrift AB.   

Samtliga verksamheter har också arbetat med förberedelser inför det nya NIS2-direktivet som träder i
kraft under oktober 2024. 

Kraftvärme:
2024 blev, precis som föregående år, mycket varmare än normalt. Tillsammans med stigande
bränslepriser, höga reservdelskostnader orsakade av det osäkra omvärldsläget samt historiskt låga
elpriser, har det varit inte varit möjligt att hålla budget. 

Revisionen och sommarstängningen av kraftvärmeverket genomfördes enligt plan. Till skillnad från förra
året stoppades KVV tidigare på grund av det ovanligt varma vädret och startades senare av samma
anledning. 

Efter förra årets krav från våra kunder deltog vi i Energiföretagens prisdialog. Det var en lärorik
mötesform som ledde till bra samtal med kunderna och ett medlemskap i prisdialogen. Detta är ett kvitto
på att vi kvalitetssäkrar vår taxa. Prisdialogen kommer vi att fortsätta med även under 2025. 

Biobränslesituationen är fortfarande utmanande. Det finns tillgång till volymer, men priserna är fortsatt
höga och har ökat ytterligare jämfört med förra året. Av denna anledning var vi tvungna att höja taxan
reellt för andra året i rad. För 2025 höjdes den med 15 procent. 

En pensionsavgång under året gav oss anledning att omorganisera verksamheten. Vi tillsatte en
processingenjör genom intern rekrytering och anställde även en teamledare för att möta kommande
utmaningar. 

Under hösten 2024 inleddes en utredning för att förbättra lönsamheten i produktionen under sommaren.
Utredningen fortsätter under första kvartalet 2025. 

I slutet av november drabbades vi av två allvarliga haverier på bränsleelevatorn, vilket ledde till ett
totalstopp för bränsleinmatningen. 

Den utbyggnad och ombyggnad av kontoret som påbörjades förra året invigdes i april 2024. Det blev ett
stort lyft för hela verksamheten. 

På grund av en misstänkt stor läcka i fjärrvärmenätet genomfördes en flygfotografering av nätet på årets
sista dag. 

Vatten:
Under året har fokus legat på att höja ambitionerna för att säkra vattenförsörjningen och
avloppshanteringen för både nuvarande och framtida generationer. Strängare krav på VA-verksamheter i
Sverige innebär stora ekonomiska utmaningar, särskilt för mindre kommuner som vår.
Enligt Svenskt Vatten behöver VA-kostnaderna fördubblas inom 20 år, vilket våra prognoser bekräftar.  

En kompetens- och bemanningsplan har tagits fram, där viktiga steg mot en hållbar organisation har
påbörjats. För att möta framtidens utmaningar krävs ökade resurser, fler medarbetare med bredare och
delvis ny kompetens och en starkare VA-organisation. Att stärka verksamhetens kapacitet har varit och
kommer att fortsätta vara en prioritet. 

Styrelsen har beslutat att arbeta för att driftsätta en ny vattentäkt i Mohedsdeltat. Denna ska förstärka  
Kinstabys vattentäkt och fungera som en åtgärd för att möta de nya PFAS-gränsvärdena som börjar gälla
2026. Projektet är flerårigt och en del av vår långsiktiga strategi för dricksvattenförsörjning. 

Utbytet av mekaniska vattenmätare till digitala har fortsatt, vilket förenklar läcksökning och ger en bättre
debiteringsprocess. Utfasningen av fritids- och ackordsabonnemang har inletts, över hälften av dessa
kunder har nu fått en vattenmätare installerad. 

Rekonstruktionen av VA-taxan har fortsatt med fokus på underlag, dagvattenavgifter och simuleringar.
Projektet kommer att pågå även under 2025. Under året har den nya VA-taxan uppmärksammats i
lokalmedia. 

Arbetet med Vattentjänstplanen har påbörjats och omfattar en översyn av utbyggnadsområden samt en
skyfallskartering. Projektet drivs i nära samarbete med kommunen, med målet att kommunfullmäktige
ska kunna fatta beslut om planen under 2025. 

Krisberedskap har blivit allt viktigare för samhällsviktiga funktioner. Under året har ett antal nödvändiga
åtgärder genomförts på anläggningen inom detta område. Detta arbete kommer att behöva fortsätta under
överskådlig framtid och kräva ytterligare investeringar. Planeringen för nödvatten har också fortskridit, i
nära samarbete med kommunen, för att stärka förmågan att hantera vattenförsörjningen även vid kriser. 

Planerade ledningsutbyten har genomförts, exempelvis på ett stort projekt på Södra Hamngatan där cirka
2 kilometer VA-ledningar har förnyats. Projektet är den tredje etappen av Centrumplanen och ett
samarbete mellan Söderhamn Nära och kommunen för att minimera påverkan för medborgarna, skapa
samhällsnytta och ekonomiska fördelar. Dessutom har flera trasiga ledningar åtgärdats. 

På VA-verken har investeringstakten ökat, bland annat har en ny pumpstation driftsatts samt att flera
styrskåp och annan kommunikationsutrustning har bytts ut. Detta är delvis på grund av utfasningen av
äldre telenät. En ny centrifug har tagits i drift och en slamskrapa har bytts ut – två investeringar som
bidrar till effektiv drift och optimering av verksamheten. 

Under året har möten med Försvarsmakten hållits angående PFAS-föroreningen i en av de kommunala
vattentäkterna. Dialogen har varit viktig för att diskutera och planera åtgärder för att hantera
föroreningen. Samarbetet mellan kommunen, Försvarsmakten och Söderhamn Nära är avgörande för att
förstå problemet och utveckla strategier för att återställa vattentäkten. Fortsatta insatser och regelbundna
möten planeras för att följa upp arbetet med PFAS-föroreningen. 

Verksamheten har svarat på flera remisser och yttranden under året. Ett viktigt ärende har varit samrådet
för Ellevio och Svenska Kraftnäts nya ledningar, som korsar Kinstabys vattenverk. Verksamheten har
haft upprepade möten med ledningsägarna och framfört skarp kritik mot den planerade sträckningen som
påverkar vattenverket. Nätkoncession är planerad att ske under 2025. Ett yttrande till SWEDAC
angående förslaget till nya föreskrifter om kontroll av vattenmätare har tagits fram tillsammans med de
andra hälsingekommunerna och skickades in gemensamt, vilket var ett nytt sätt att samverka. 

Taxan för VA (Vatten och Avlopp) ligger på 107:e (122:a 2023) plats bland Sveriges 290 kommuner,
och på 4:e (5:e 2023) plats i Gävleborg, enligt Nils Holgersson-rapporten 2024. 

Stadsnät/kabel-TV:
Söderhamns Kommun har ett väl utbyggt stadsnät och nådde redan under 2022 de nationella målen att 98
procent av alla hushåll och företag bör ha tillgång till en snabb bredbandsuppkoppling. Söderhamn Nära
står för hela 94 procent av utbyggnaden. 

Stadsnätsverksamheten har idag en stor och gedigen kundstock bestående av privatpersoner och företag,
mycket av detta beror på våra stora investeringar i fiberutbyggnaden som skedde fram till 2020.  

Vi har under 2024 fortsatt att genomföra större förtätningsprojekt i områden där vi tidigare genomfört
fiber-till-hemmet-projekt. Målsättningen är att få en större anslutningsgrad på redan byggda områden. Vi
fortsätter att se över och utveckla vårt produktutbud.  

Kabel-TV tjänsten från Sappa har under året stängt ner de analoga sändningarna och sänder numera 100
procent digitalt. 

Underhåll och ombyggnad för ökad säkerhet och fortsatt stabil drift görs löpande och är en naturligt
integrerad del i verksamheten. 

Renhållning:

Sommaren 2022 beslutade regeringen, i och med fastställande av den nya avfallsförordningen, att ge
Sveriges kommuner det operativa ansvaret för insamling av förpackningar. Ansvaret började gälla
2024-01-01 och ett nytt insamlingssystem för fastighetsnära insamling, FNI, av de vanligaste
förpackningsslagen ska vara implementerat senast 2027-01-01. I Söderhamns kommun har Söderhamn
Näras renhållningsverksamhet uppdragits insamlingen. Den nya förordningen fastställde även att
utsortering av matavfall blev obligatoriskt från och med  
2024-01-01 vilket innebar att det frivilliga system om matavfallsutsortering som har varit implementerat
i Söderhamns kommun sedan 2014 ej längre var tillämpbart.  

Implementering av ett nytt verksamhetssystem för Renhållningen har pågått under året. Systemet
kommer att ge en bättre och effektivare kontroll och uppföljning av bland annat avvikelser i samband
med insamling av avfall samt optimering och planering av körturer. Implementeringen kommer att
fortskrida under stora delar av år 2025. 

Taxan för hämtning av hushållsavfall ligger på plats 32 bland Sveriges 290 kommuner enligt Nils
Holgersson-rapporten 2024.  

IT-drift:
Under året har projektet Gemensam IT-drift i Hälsingland fortsatt inom olika områden, inte minst runt
säkerhetsarbetet med inriktning på medarbetarnas konton och datorer. Med det hälsingegemensamma
avtalet med Microsoft har vi bland annat börjat arbetet med att lyfta samtliga sex kommuner till en hög
gemensam säkerhetsnivå.  

Vi har fortsatt planeringen för att bygga upp en förvaltningsmodell för Söderhamn Nära, liksom
diskussioner kring Intern IT. Under året har mycket fokus legat på att förbättra infrastrukturen i Rådhuset
med fokus på KF-salen för utsändningar av Kommunfullmäktiges sammanträden. 

Dotterbolag Söderhamn Elnät AB:

Bolaget har som inriktningsmål att erbjuda ett leveranssäkert, motståndskraftigt och modernt elnät som
möjliggör klimatomställning, samhällsutveckling och tillväxt.  

Elnätet är sedan 2017 helt vädersäkert och all oisolerad ledning är ersatt med isolerad kabel. Fokus ligger
nu på att bygga robusta redundanta matningsvägar och öka nätkapaciteten, möjliggöra ett ökat effektuttag
och utrusta elnätet med smarta digitaliseringslösningar i linje med bolagets nätutvecklingsplan och
gällande intäktsreglering. Detta för att ytterligare trygga elleveranser och hålla nere avbrottstider.  

Dessa insatser underlättar för våra kunder i den pågående omställningsprocess mot ett mer hållbart
samhälle där ett förändrat och ökat elanvändande är centralt. Merparten av kunderna utgörs av bostäder
men det förekommer även handelsföretag och mindre industrier. 

Under 2024 har elanvändandet minskat med 4,6 procent vilket ligger i linje generellt med landet. Detta
trots låga elhandelspriser, vilket borde uppmuntra elanvändande. Kunders osäkerhet,
energieffektiviseringar, milt väder och lågkonjunktur bedöms vara primära anledningar. 

Bolaget har i enlighet med ellagen tagit fram en nätutvecklingsplan för elnätets utveckling mellan 2023 -
2034. Nätutvecklingsplaner är ett sätt för energisystemets ingående aktörer såsom distributörer,
producenter och användare att snabbare och effektivare möjliggöra elanslutningar som bidrar till grön
omställning och utfasning av fossila energikällor.  

Prognoser tyder på att elanvändandet kommer att öka med 27 procent under perioden. För att möta det
ökade elanvändandet behöver vi primärt öka elnätets överföringsförmåga och säkerställa effekttillgång
tillsammans med att elnätet utnyttjas effektivt. 

Beredskapsplan och förmågeinventering har i enlighet med elberedskapslagen genomförts för att öka vår
samlade förmåga att upprätthålla en fungerande elförsörjning i normalläge, kris och ytterst höjd
beredskap och krig. Detta är en gränssättande faktor för hela totalförsvarets samlade förmåga och
motståndskraft då elförsörjningen tillhör de viktigaste samhällsfunktionerna och är dessutom en
förutsättning för att många andra samhällsfunktioner ska fungera, både civila och militära 

Verksamheten har under 2024 förnyat elnätet i större delen av centrala Söderhamn och möjliggjort ett
framtida ökat effektuttag i linje med prognos. Detta i samband med ett kommunkoncerngemensamt
projekt.  

Den nya stadsdelen Söderhamnsporten, belägen vid E4, attraherar fortsatt storskaliga kunder primärt
inom segmentet ladd-infrastruktur. Bolaget ser att området är ett tillväxtområde rörande elektrifiering av
transporter. Trotts en sviktande befolkningsprognos ökar större elanslutningar kopplat till omställning till
en fossilfri framtid. Beställning av laddinfrastruktur för regional busstrafik kan nämnas som exempel.  

Bolaget har under året sett att de ekonomiska incitamenten att producera el har försämrats kraftigt då
elhandelspriset i vårt elområde (SE2) varit rekordlågt. Det i nätet anslutna kraftvärmeverket har med
anledning av detta och höga biobränslepriser producerat 11.32 GWh mindre än föregående år. För att
kompensera detta produktionsbortfall så transiteras därför mer elenergi från regionnätet vilket ökar
belastningen på det nationella elsystemet.  

Totalt under året har över 30 solcellsanläggningar anslutits i vårt elnät vilket är 20 färre än föregående år.
Sammantaget finns totalt 171 stycken som tillsammans har bidragit med 0,82 GWh.  

Processen för intäktsregleringen period 2024 - 2027(RP4) har föregåtts av ett omvälvande administrativt
tungt arbete där Energimarknadsinspektionen drog tillbaka det planerade metodbytet efter domstolsbeslut
och sent 2024 presenterade besked om intäktsram enligt föregående redovisningsperiods modell. Beslut
om intäktsram för RP4 blev utfall om 254 443 tkr.  

Outnyttjat underskott i förhållande till intäktsramen för tillsynsperioden 2019–2023(RP3) sammanställs
under första kvartalet 2025 av Energimarknadsinspektionen och kommer att påföras intäktsramen för
RP4. Sammantaget möjliggör intäktsramen ökade intäkter och tillåter krävda investeringar tillräcklig för
elnätets långsiktiga utveckling. 

Söderhamn Elnät är ett stabilt och tryggt nät med en leveranssäkerhet på 99,999 procent.  

Elnätstaxan ligger på 12:e plats om lägsta avgifter bland Sveriges 170 elnätsbolag, och bolaget erbjuder
de billigaste elnätstaxorna i länet, enligt Nils Holgersson-rapporten 2024.

Bolagets ekonomiska utveckling i sammandrag

Personal

Antal anställda

Bolagens antal anställda uppgick per 31/12 till 134 (127) personer. Av dessa var 104 (99) män och 30
(28) kvinnor.

Rekryteringar

Söderhamn Nära samarbetar med högskolor och yrkeshögskolor när det gäller arbetspraktik och
utbildningar inom våra verksamhetsområden.

Sjukfrånvaro

I underkoncernen Söderhamn Nära så är all personal anställd i Söderhamn Nära AB.

Miljö

Bolaget spelar en viktig roll i kommunens miljöarbete och våra verksamheter går helt i linje med de
åtgärder som behövs för att minska miljö- och klimatpåverkan i samhället. 

För att uppnå ständiga miljöförbättringar har vi miljömål och arbetar aktivt med att begränsa och
förebygga negativ miljöpåverkan. Vårt handlande ska bidra till en långsiktigt hållbar utveckling och våra
produkter och tjänster ska medverka till en ökad hushållning av naturresurser samt till minskad
klimatpåverkan. 

Söderhamn Nära är delägare i elhandelsföretaget Gävle Energisystem AB som säljer el som produceras
till 100 procent av förnybara energikällor som vind, vatten, sol eller biobränsle. 

Merparten av bolagets fordon körs på HVO (hydrovegetabilisk olja) i stället för diesel. HVO är ett
biodrivmedel som framställts av förnybar råvara. Övriga fordon drivs av el. 

Bolaget bedrev under 2024 sju tillståndspliktiga och anmälningspliktiga verksamheter enligt miljöbalken
inom verksamhetsområdena Vatten, Renhållning och Kraftvärme. 

VA-verksamheten bedriver tillstånds- och anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken vid
avloppsreningsverken Granskär, Källskär, Ljusne, Marma samt Stråtjära. Samtliga avloppsreningsverk
har av tillsynsmyndigheten godkända kontrollprogram. Eurofins Environment Sweden AB har under
2024 utfört analys enligt respektive kontrollprogram, provtagning sker i egen regi. Separata
miljörapporter upprättas för varje tillståndspliktig anläggning. 

Renhållningsverksamheten bedrivs enligt tillstånd baserat på miljöbalken avseende Långtå
avfallsanläggning. Tillståndet reglerar verksamheten avseende mottagning av industriavfall, askor, farligt
avfall och lakvattenbehandling. Verksamheten påverkar miljön genom att lakvatten bildas i
deponiutrymmet. Lakvattnet behandlas genom luftning och efterföljande rening i en våtmark.

Provtagning sker i enlighet med aktuellt kontrollprogram för deponianläggningen där Eurofins
Environment Sweden AB under 2024 genomfört både provtagning och analys av yt-, grund- och

lakvatten. Miljörapport upprättas årligen. Medel avsätts årligen för att täcka kostnader för en framtida
avslutning av deponin. 

Kraftvärmen bedriver tillståndspliktig verksamhet enligt miljöbalken med el- och värmeproduktion som
till största delen sker med biobränsle och returträ. Den helt förnybara el som produceras i
kraftvärmeverket berättigar till både elcertifikat och ursprungsgarantier. 

Den centrala värmeproduktionsanläggningen består av ett värmeverk och ett kraftvärmeverk i två
separata byggnader. Verksamhetens påverkan på miljön från kraftvärmeverket utgörs till största del av
emissioner till luft och vatten vid förbränning. Inom anläggningen sker hantering samt förvaring av
bränsle, träpellets förvaras i silo och eldningsolja i cistern. Bränsle till kraftvärmeverket förvaras i ett
täckt biobränsleförråd. Rökgaserna från pannorna vid värmeverket mynnar till atmosfären via elfilter i en
samlingsskorsten och rökgaserna från kraftvärmeverket mynnar till atmosfären via spärrfilter och
rökgaskondensering i egen skorsten. Ett av tillsynsmyndigheten godkänt kontrollprogram reglerar
övervakning och tillsyn. 

Miljöfrågorna är en naturlig och högprioriterad del i alla våra verksamheter. 

Känslighetsanalys

Av tabellen nedan framgår hur bolagets rörelseresultat före skatt påverkas då vissa variabler ändras.

Investeringar, finansiering och finansiell ställning

Bolagets största investeringar under 2024 var:

Framtida utveckling

Söderhamn Nära har stor betydelse för utvecklingen i Söderhamns kommun, både på kort och lång sikt.
Arbetet inom bolaget bedrivs med stor hänsyn till miljö och med fokus på trygg och uthållig
energiförsörjning i kommunen. Som Söderhamns eget infrastrukturbolag är det viktigt för oss att
kommunen utvecklas och att vi, vilket också uttrycks i våra ägardirektiv, bidrar till att göra Söderhamn
till en attraktiv kommun att bo och utvecklas i. Vi vill ge kunderna en bekvämare vardag och bidra till
regionens hållbara utveckling. 

Arbetet med att klimatsäkra våra verksamheter får allt större betydelse. Behovet av kommunikation som
inte slås ut av åska samt infrastruktur som klarar att omhänderta kraftiga skyfall är en ett par utmaningar.
Arbetet med att kunna hantera kraftiga störningar och att säkerställa en fungerande
krisberedskapsorganisation prioriteras. 

Vi använder vår starka lokala förankring och vårt varumärke för att bygga en nära relation med våra
kunder. I nära samarbete med kunder och partners kan vi snabbt erbjuda produkter och tjänster som på ett
enkelt sätt möter kundernas behov inom våra produktområden. Vi kommer att fokusera på att arbeta med
tydligt definierade processer som vi mäter, följer upp och ständigt förbättrar i syfte att vara effektiva i allt
vi gör. 

Ett positivt ekonomiskt resultat ger oss möjlighet att fortsätta våra investeringar i nya produkter och
tjänster. Det avser såväl investeringar i anläggningar som i vår egen personal. Detta är helt avgörande för
att vi ska kunna fortsätta leverera med hög kvalitet, service och leveranssäkerhet. 

Med egen produktion av el och värme med förnybara bränslen, tar vi ansvar för ett hållbart samhälle. En
ekonomi i balans innebär bland annat att våra investeringar ska vara lönsamma och att vi vårdar och
förvaltar de investeringar vi genomfört. 

Det är fortsatt viktigt att energipolitiken är tydlig och långsiktig så att vi som bolag inom energi- och
miljöbranschen ges möjlighet att genomföra framtida investeringar. 

Kraftvärme:

Vi fortsätter arbeta efter vår godkända verksamhetsstrategi, såväl bolagsövergripande som på
verksamhetsnivå. 2025 har vi återkommande uppgifter som är beskrivna i vår verksamhetsplanering,
samt att vi fortsätter att hålla hög tillgänglighet och lönsamhet, samtidigt som vi minskar miljöpåverkan
och förbättrar arbetsmiljön för medarbetarna. 

På Kraftvärmens huvudanläggning KVV kommer även det årliga revisions-stoppet att kräva tid och
resurser.  

År 2025 är det sannolikt att det blir fortsatt ansträngt ekonomiskt läge med tanke på stigande
bränslepriser (drivmedel och biobränsle), långa leveranstider, volatila elpriser, klimatförändring,
kompetensförsörjning.  

Styrelsen har godkänt marknadsstrategin för Kraftvärme och första steget är redan taget med arbete för
förtätningsinsatser. Vi kommer vidare tillsammans arbeta framåt med att fortsatta göra fjärrvärme
attraktivt, med ett utbud av tjänster (servis, fjärrkyla, mm). 

Långsiktigt arbetar vi med alternativa produktionsmöjligheter för sommardrift och spetslast på Granskär,
att vara 100 procent fossilfria och att utöka kundunderlaget.  

Vatten:
Vi står inför en utmanande framtid där klimatförändringar, åldrad infrastruktur och ett förändrat

säkerhetsläge sätter vår vattenförsörjning på prov. Vatten och avloppsanläggningen är en osynlig, men
avgörande infrastruktur i samhället. För oss är det en självklarhet att öppna kranen och få rent
dricksvatten, men på längre sikt riskerar denna självklarhet att försvinna om vi inte börjar agera i tid. I
nuvarande takt tar det hela 450 år att genomföra de nödvändiga investeringarna i Söderhamns kommuns
VA-anläggning. Det är osannolikt att ledningarna kommer hålla så länge. 

En låg förnyelsetakt innebär också att stora behov skjuts på framtiden, där kostnaderna vältras över på
kommande generationer. Det är varken förenligt med god ekonomisk hushållning, eller med
vattentjänstlagens krav på en skälig och rättvis fördelning av kostnaderna. 

Förutom investeringar kopplade till förnyelse av vårt befintliga ledningsnät kommer vi även att behöva
lägga helt nya ledningssystem framöver. I Söderhamns kommun är en stor del av avloppsnätet
kombinerat, det vill säga att både spill- och dagvatten leds i samma ledning. Vår höga andel kombinerade
ledningar skiljer sig mot många andra kommuner i landet, där majoriteten av ledningarna i stället är
separerade. Med sannolikt ökade nederbördsmängder framöver på grund av klimatförändringar, så ökar
risken att dessa kombinerade ledningar blir överbelastade. Det kan i sin tur orsaka översvämningar och
utsläpp av orenat avloppsvatten i naturen. 

Ökade krav inom andra områden, såsom det kommande gränsvärdet för PFAS, det nya avloppsdirektivet
och framtidens sätt att hantera avloppsslam, sätter på olika sätt ökad press på verksamheten och kommer
att kräva investeringar. 

Vattenförsörjningen spelar också en viktig roll i beredskapsarbetet. Verksamheter som skolor, vård och
äldreomsorg är beroende av vatten för att kunna fungera. 

Det finns även ljusglimtar. Genom att investera i VA-anläggningen kan vi se till att både dagens och
morgondagens Söderhamnare kan känna fortsatt trygghet i att vattnet alltid finns där när det behövs. Det
bidrar samtidigt till kommunens attraktivitet som plats att bo eller verka i. 

Kommunen har även goda förutsättningar för vattenförsörjning med en stabil grundvattenås och gott om
bra vatten. Vi har en välmående och kompetent organisation, även om den är något liten. Vår
förhållandevis låga taxa och förmåga att hålla en betydligt lägre taxeutveckling än riksgenomsnittet de
senaste åren bör nämnas, särskilt med tanke på kommunens befolkningsunderlag och relativt stora
VA-anläggning. Under de senaste åren har en ökad vilja och ambition till samverkan mellan
VA-huvudmännen i Hälsingland vuxit fram. Att fortsätta på den vägen kan skapa stora värden.
Framtiden för vattenverksamheten ser med andra ord rätt ljus ut; utmaningarna är många och komplexa
men de flesta är kända och det finns tid att vidta nödvändiga åtgärder. 

Renhållning:
Den nya avfallsförordningen där producentansvaret för insamling av förpackningsmaterial övergick till
kommunerna innebär fortsatt stora förändringar för såväl Renhållningsverksamheten som kommunens
övriga verksamheter, bostadsbolag och privatpersoner. Denna förordning anger bland annat att ett
fastighetsnära insamlingssystem för insamling av de vanligaste förpackningsslagen skall vara infört
senast 2027-01-01.  Kostnaderna för insamling av förpackningar åligger även framgent på producenterna.
 

Den nya förordningen innebär även att fler fraktioner ska sorteras ut för återvinning eller återbruk.
Exempelvis införs krav på utsortering och separat insamling av textilavfall från hushåll och verksamheter
från och med 1 januari 2025. 
Även producentansvar och insamling av fiskeredskap i plast införs från 2025-01-01.  

I enlighet med fastställd kretsloppsplan kommer fortsatt ett stort fokus ligga på att främja/utveckla
återbruk och återvinning av material av olika slag. 

Stadsnät/kabel-TV:
Samhället i stort blir mer och mer beroende av tillgång till internetaccess via någon form av
bredbandsnät. De olika bredbandsnäten kompletterar varandra och har beroenden till varandra. De
mobila bredbandsnäten når med internetuppkoppling till ytor där ingen fiber finns utbyggd samtidigt som
mobilmasterna ofta är beroende av en fiberanslutning för att fungera.  

Förutom traditionella drift- och säkerhetsfrågor gör även det internationella säkerhetsläget att vi
ytterligare måste öka vår verksamhets robusthet. För att möta de nya utmaningarna läggs mycket fokus
på att systematiskt arbeta med drift, underhåll och kontinuitetsplanering för att öka robustheten och
uthålligheten i våra leveranser.  

Under 2025 kommer bredband via kabel-TV och ADSL läggas ner helt. De flesta av de berörda kunderna
har tillgång till bredband via fiber. 

Söderhamns stadsnät är i det närmaste helt utbyggt. Ytterligare en förtätningskampanj kommer dock
genomföras i utvalda kommundelar i norr under 2025. Det är ca 200 adresser som tidigare valt att inte
ansluta sig som nu har en möjlighet att efteransluta sig till vårt fibernät. Därefter är det enbart
motsvarande insatser för de södra kommundelarna som återstår genom en förtätningskampanj under
2026. Efter 2026 gäller efteranslutning alternativt nybyggnation på förfrågan. 

Post och telestyrelsen (PTS) kommer under 2025 att reglera marknaden ”fiber till villa”. Denna reglering
gör att den tidigare planerade nya avgiftsmodellen för ”Öppet stadsnät” inte kommer att genomföras. När
PTS reglering är godkänd av EU kommer nya avgiftsmodeller för stadsnät arbetas fram. Beroende på hur
denna reglering utformas kan den få ekonomiskt negativa konsekvenser för stadsnäten i Sverige.  

IT-drift:
Arbetet med att få en fungerande och flexibel drifts- och arbetsmiljö för våra kunder fortgår
kontinuerligt. 

Hälsingeprojektet för samordnad IT-drift fortgår där samtliga kommuner inom Hälsingland är med.
Givetvis kommer vi på Söderhamn Nära att påverkas av detta på sikt, och vi ser stora möjligheter kring
detta då vi har en väl utvecklad infrastruktur kring vår IT. 

Elnät:
Sverige ska senast 2045 ha nettonollutsläpp av växthusgaser enligt det klimatpolitiska ramverket. Den
pågående omställningsprocessen för att nå tillhörande klimatmål kommer medföra ett ökat och förändrat
elanvändande. Elförbrukningen beräknas att fördubblas i vår region. Detta beror främst på en ökad
elektrifiering inom transport, industri och byggsektorerna. Bolaget tillämpar och utreder flera tekniska,
marknadsmässiga och förebyggande strategiska lösningar för att möta de nya förutsättningarna med hög
ambition att fortsatt möjliggöra samhällets och bolagets långsiktiga hållbarhet, tillväxt och utveckling. 

Bolaget har enligt ellagen tagit fram en nätutvecklingsplan för elnätets utveckling mellan 2023 - 2034.
Nätutvecklingsplaner är ett sätt för energisystemets ingående aktörer såsom distributörer, producenter
och användare att snabbare och effektivare möjliggöra elanslutningar som bidrar till grön omställning
och utfasning av fossila energikällor. Nätutvecklingsplanen påvisar att effektuttaget i nätet beräknas öka
med 27 procent kopplat till primärt en ökad mängd av laddinfrastruktur. Aktiviteter framåt är därför att
öka tillgången av effekt och stärka nätets överföringsförmåga. Bolaget ska också utreda tillämpning av
flexibilitetstjänster och effekttariffer.  

Senast den 1 januari 2027 ska alla elnätsföretag ha infört en ny prismodell som inkluderar en
effektavgift. Målet med den nya prismodellen för elnätstariffer som inkluderar en effektavgift är att
elnäten ska användas mer effektivt. 

Processen gällande intäktsregleringen för perioden 2024 – 2027 (RP4) har föregåtts av ett omvälvande
arbete där Energimarknadsinspektionen drog tillbaka det planerade metodbyte efter domstolsbeslut och
sent 2024 presenterade besked om intäktsram enligt föregående redovisningsperiods modell. Beslut om
intäktsram för RP4 blev utfall om 254 443 tkr. Outnyttjat underskott i förhållande till intäktsramen för
tillsynsperioden 2019 – 2023(RP3) sammanställs nu av Energimarknadsinspektionen (Ei) och kommer
att påföras intäktsramen för RP4. Sammantaget möjliggör intäktsramen intäkter i nuvarande nivå och
tillåter ökade investeringar.  

Ei har aviserat att regleringsmodellen ska utvecklas till nästa tillsynsperiod 2028 – 2031. Det är inte klart
framtida reglering exakt kommer att se ut. Bolaget arbetar med flera scenarier och har god kontroll över
verksamheten. Bolaget följer noga utvecklingen i pågående processer och det är en olycklig situation att
inte långsiktigt veta förutsättningarna för elnätsverksamheten. Bolaget utgår dock från att långsiktighet
och den energiomställning vi står inför kommer ge oss som nätägare skäliga villkor för att bedriva
verksamheten. 

Regeringens särskilda utredare ska senast den 25 april 2025 slutredovisa och lämna författningsförslag
om bland annat hur de framtida finansiella elmarknaderna och hur elnätsbolagens systemansvar ska
utformas. Detta kan få stor betydelse för hela energisektorn och därmed också för oss. 

Landets elnätsbolag är en tydlig och utpekad kritisk del i ett väl fungerande och motståndskraftigt
totalförsvar. Förmågehöjande insatser krävs och planeras för. 

Koncernens kraftvärmeanläggning genererar fortsatt planerbar elproduktion och fjärrvärme som avlastar
elsystemet och regionnätet, vilket periodvis möjliggör ökad effekttillgång till vårt lokalnät. Dock kan vi
se ett trendbrott att de låga elpriserna gör att elproduktionen minskar och transiteringen från överliggande
regionnät ökar. Detta samtidigt som allt fler konverterar från fjärrvärme till värmepumpar för att
tillgodose sitt värmebehov. Värmepumpar använder el för att producera värme, vilket ökat elbehovet i
bostadssektorn. Detta genererar förvisso en god affär för bolaget men bidrar även till utmaningar i
elsystemet och försämrar bolagets förmåga att möta effektbehovet kopplat till klimatomställning.

Kundnära solcellsproduktion ökar och parker med havsbaserad vindkraft planeras att byggas ut
storskaligt i vår region, även om det nu råder stor osäkerhet och sviktande investeringsvilja i den
havsbaserade vindkraftsaffären kopplat till elmarknad, politiska inriktningar och försvarsbeslut.  

Tillgången till elenergi och effekt förväntas dock i framtiden vara fortsatt god i vårt elområde (SE2)
vilket medför elprisnivåer som ger tydliga incitament till etablering av elintensiv verksamhet. 

Risker och osäkerhetsfaktorer

Risk ingår som en aktiv del i all affärsverksamhet och hantering av detta är en nödvändig del i bolagets
företagsledning. Ett övergripande syfte med riskarbetet är att få en fungerande kontroll över bolagets
framtida kassaflöden och resultat. Riskexponeringar inom verksamheterna kan definieras och regleras
genom policys, anvisningar och riskbedömningar. Bolagets risker kan delas in i huvudområdena
marknadsrisker, finansiella risker, tekniska risker, politiska risker samt interna risker.

Marknadsrisker

De största riskerna i verksamheten är pris- och volymvariationer av bolagets produkter, tjänster och
inköp under olika perioder samt kreditrisker. Volymriskerna ligger i huvudsak i klimatvariationer samt
ett vikande kundunderlag. Dessa risker hanteras genom löpande anpassningar av verksamheten avseende
leveranskapaciteter, produktutbud och prisnivåer.

Finansiella risker

Bolagets anläggningar är till stor del finansierade via externt kapital. Samtlig nyupplåning sker via
Söderhamn kommuns internbank. Verksamheten i internbanken hanteras utifrån en av
kommunfullmäktige fastlagd finanspolicy där risker och riskspridning regleras.

Kreditrisken på kundfordringar begränsas genom att risken är spridd på ett stort antal kunder inom en
mängd olika kategorier och branscher.

Tekniska risker

Området omfattar anläggningsrisker, miljörisker och investeringsrisker. Anläggningsrisker optimeras
genom driftsoptimeringar, förebyggande och avhjälpande underhåll samt reinvesteringar. Miljörisker
hanteras genom kontroll, uppföljning och optimering av utsläpp eller användning av kemikalier.

Risker till följd av skador på anläggningar reduceras genom ett aktivt och löpande arbete med bolagets
försäkringsskydd.

Politiska risker

Politiska risker såsom affärsrisker till följd av olika politiska beslut, exempelvis förändringar i
lagstiftning och regelverk, och samhälleliga trender som rör branschen är omfattande. Dessa hanteras
genom en aktiv omvärldsbevakning och justeringar i verksamheten anpassat till bolagets behov.

Interna risker

Verksamhetens art förutsätter omfattande tekniska lösningar samt kunnig och utbildad personal.
Oplanerad frånvaro av system eller personal kan i en liten organisation få betydande konsekvenser.
Genom att löpande arbeta med backuplösningar för både system och personal minskar dessa risker.

Bolagsstyrning

Styrelsen för företaget, Söderhamn Nära AB består av sju ordinarie ledamöter utan ersättare. Vid
styrelsemöten deltar även VD, ekonomichef och styrelsesekreterare. Samtliga ledamöter utses av
Söderhamns kommunfullmäktige. Styrelseledamöterna väljs normalt för samma tidsperiod som gäller för
de allmänna valen, och den är densamma för Söderhamn Nära AB och dotterbolaget Söderhamn Elnät
AB.

Det finns även två utsedda arbetstagarrepresentanter i styrelsen, de har närvaro- och yttranderätt men inte
någon beslutanderätt.

Söderhamn Nära AB är helägt av Söderhamn Stadshus AB som i sin tur är helägt av Söderhamns
kommun.

Ägarstyrningen sker genom ägardirektiv. Ett nytt ägardirektiv gäller från och med vintern 2023.
Verksamhetsplaner finns utarbetade utifrån styrelsens mål och kommunens fokusområden i nära
samarbete med medarbetare inom verksamheterna.

Under 2024 har styrelsen haft 14 protokollförda styrelsesammanträden.

Vid ordinarie styrelsemöten informeras alltid styrelsen om bolagets verksamhetsutveckling och
utvecklingen av bolagets finansiella resultat och ställning. Ekonomiska rapporter över bolagets resultat
och ställning upprättas månatligen, med koncernredovisning vid årsbokslutet 31/12.

Kommunfullmäktigebeslut under 2024 som gäller Söderhamn NÄRA AB;

2024-01-29, KF §12 Revidering av avfallsföreskrifter under kommunalt ansvar i Söderhamns kommun

2024-03-25, KF §51 Energi- och klimatplan

2024-03-25, KF §53 Program för Söderhamns kommuns krisberedskap 2024-2026

2024-03-25, KF §54 Uppdatering av policy för styrande dokument

2024-04-29, KF §64 Årsredovisning 2023 - Söderhamn Nära AB

2024-04-29, KF §71 Kulturpolitiskt program 2024-2027

2024-06-10, KF§94 Hållbarhetsbokslut 2023

2024-06-10, KF §95 Barnbokslut 2023

2024-06-10, KF §109 Fyllnadsval Lekmannarevisor i Söderhamn Nära AB

2024-09-30, KF §141 Styrdokument om informations- och IT-säkerhet

2024-12-16, KF §167 Tidplan för nämnders och bolagsmånadsrapportering till kommunstyrelse och
kommunfullmäktige 2025

2024-12-16, KF §171 Avfallstaxa 2025

Väsentliga styrdokument utgörs av ägardirektiv, företagspolicy, bolagsordning, arbetsordning för
styrelse, vd-instruktion och ekonomisk rapportering.

Arbetsordning för styrelsens arbete samt vd-instruktion och instruktion för ekonomisk rapportering
uppdateras årligen och fastställs normalt vid konstituerande styrelsemöte. Attest och beslutsrätt för VD
regleras i vd-instruktion. Övriga attest- och beslutsrätter regleras i attestreglemente, attestinstruktioner
samt andra delegationer.

Söderhamns kommunkoncern, där Söderhamn Nära ingår, har en gemensam styr- och ledningsfilosofi för
hela koncernen. Fokus på helheter, styrning på värde för kund /medborgare och långsiktighet ligger som
grund för arbetet.

Styrelsen

Ordinarie ledamöter

Magnus Ludvigsson, ordförande

Lennart Hammarsten

Ove Söderberg

Eva Lindberg

Jessica Stenberg

Per-Yngve Velander

Fredrik Jansson

Verkställande direktör

Linda Leiderud, t.o.m 2024-08-31

Mark Boustedt, tillförordnad fr.o.m 2024-09-01

Revisorer

Valt revisionsbolag

Öhrlings PricewaterhouseCoopers AB

Lekmannarevisorer

Förändringar i eget kapital

Förslag till vinstdisposition

Styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor):

disponeras så att

Företagets resultat och ställning i övrigt framgår av efterföljande resultat- och balansräkning samt
kassaflödesanalys med noter.

Styrelsens yttrande över den förslagna vinstutdelningen

Det föreslagna lämnade koncernbidraget, 12 500 000 kr, reducerar bolagets soliditet till 44 procent.
Soliditeten är mot bakgrunden av att bolagets verksamhet forsatt bedrivs med lönsamhet betryggande.
Likviditeten i bolaget bedöms kunna upprätthållas på en likaledes betryggande nivå.

Styrelsens uppfattning är att det föreslagna koncernbidraget ej hindrar bolaget från att fullgöra sina
förpliktelser på kort och lång sikt, ej heller att fullgöra erforderliga investeringar. Det föreslagna
koncernbidraget kan därmed försvaras med hänsyn till vad som anförs i ABL 17 kap 3 § 2-3 st.
(försiktighetsregeln).

Noter

Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper

Allmänna upplysningar

Årsredovisningen är upprättad i enlighet med årsredovisningslagen och BFNAR 2012:1 Årsredovisning
och koncernredovisning (K3).

Resultaträkning

Intäktsredovisning

Försäljning av varor/tjänster redovisas vid leverans av produkter eller utförd tjänst åt kunden, i enlighet
med försäljningsvillkoren. Försäljningen redovisas efter avdrag för moms och rabatter. I
koncernredovisningen elimineras koncernintern försäljning.
För tjänsteuppdrag på löpande räkning redovisas inkomsten som är hänförlig till ett utfört tjänsteuppdrag
som intäkt i takt med att arbete utförs och material levereras eller förbrukas.

Anslutningsavgifter exklusive Va-verksamhet

Anslutningsavgifter intäktsredovisas i samband med anslutning/fakturering av anslutning.

Vatten- och avloppsverksamhet

Vatten- och avloppsverksamheten (Va-verksamheten) prissätts genom beslut av Va-huvudmannen.
Prissättning sker enligt Va-lagen enligt en självkostnadsmodell som innebär att om Va-huvudmannen
beslutat en för hög taxa återkommer en återbetalningsskyldighet till kunderna som regleras av Va-lagen.
Anslutningsavgifter för Va, även benämnd anläggningsavgift, intäktsredovisas i enlighet med Va-lagens
bestämmelser enligt följande:

Anslutningsavgifterna skall täcka avskrivningar, del i huvudanläggning, administration och
räntekostnader för befintlig och tillkommande investeringar i ledningsnätet. Anslutningsavgifterna
periodiseras med lika stora delar över 40 år, vilket motsvarar ett genomsnitt av den ekonomiska
livslängden för det totala nätet. De faktiska kostnaderna i samband med anslutningen är ringa i
förhållande till anläggningens totala anskaffningsvärde varför anslutningsavgifterna i sin helhet fördelas
över anläggningens vägda återstående nyttjandeperiod.

Övriga intäkter

Övriga intäkter som intjänats intäktsredovisas enligt följande:

Offentliga bidrag

Offentliga bidrag intäktsredovisas när företaget har uppfyllt de villkor som är förknippade med bidraget
och det föreligger rimlig säkerhet att bidraget kommer att erhållas. Bidrag som företaget erhållit men där
alla villkor ännu inte är uppfyllda redovisas som skuld. Bidrag som erhållits för förvärv av en
anläggningstillgång reducerar anläggningstillgångens redovisade anskaffningsvärde. Övriga offentliga
bidrag redovisas i poster Övriga rörelseintäkter.

Ersättningar till anställda

Kortfristiga ersättningar såsom löner, sociala avgifter, semester, bilersättningar och liknande
kostnadsförs löpande om inte utgiften inkluderats i anskaffningsvärdet för en anläggningstillgång.

Ersättningar vid uppsägning

En ersättning för avgångsvederlag redovisas endast om Söderhamn Nära AB är förpliktigat att avsluta en
anställning före den normala tidpunkten eller när ersättningar lämnas som ett erbjudande för att
uppmuntra frivillig avgång. Avsättning görs för den delen av uppsägningslönen som den anställde får
utan arbetsplikt, med tillägg för sociala avgifter.

Avskrivningar

Immateriella och materiella anläggningstillgångar skrivs av linjärt över tillgångarnas eller
komponenternas bedömda nyttjandeperiod. Avskrivningen beräknas på det avskrivningsbara beloppet
vilket i de allra flesta fall utgörs av tillgångens anskaffningsvärde. I ett fåtal fall tas hänsyn till ett
beräknat restvärde.

Följande avskrivningstider tillämpas:

Nedskrivningar

Löpande under året bedöms om det föreligger en indikation på att en tillgång kan ha minskat i värde. Om
en sådan indikation finns beräknas tillgångens återvinningsvärde

Va-verksamheten

Materiella anläggningstillgångar inom Va-verksamheten nedskrivningsprövas inte som huvudregel.
Eventuella underskott inom Va-verksamheten har Va-huvudmännen rätt att få täckning för av
Va-kollektivet. Nedskrivningsprövning görs dock i de undantagsfall servicepotential minskat, dvs.
tillgångarnas kapacitet har minskat.

Nedskrivning av finansiella anläggningstillgångar

Per varje balansdag görs en bedöming om det finns någon indikation på att en eller flera finansiella
anläggningstillgångar har minskat i värde. Om en sådan indikation finns beräknas tillgångens
återvinningsvärde.

Koncernbidrag

Samtliga lämnade och erhållna koncernbidrag redovisas som bokslutsdispositioner.

Låneutgifter

Samtliga låneutgifter kostnadsförs under det räkenskapsår som de hänför sig till.

Leasingavtal

Samtliga leasingavtal, oavsett om de är finansiella eller operationella, redovisas som hyresavtal
(operationella leasingavtal).

Balansräkning

Tillgångar och skulder redovisas till anskaffningsvärde eller upplupet anskaffningsvärde.

Materiella anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att
framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången sannolikt kommer att tillfalla bolaget
och anskaffningsvärdet kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Materiella anläggningstillgångar värderas till
anskaffningsvärde med avdrag för av- och nedskrivningar.

Korttidsinventarier och inventarier av mindre värde kostnadsförs löpande.

Anskaffningsvärde

I anskaffningsvärde ingår inköpspriset och utgifter som är direkt hänförbara till inköpet och syftar till att
bringa tillgången på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med företagsledningens avsikt med
förvärvet. Som direkt hänförbara utgifter hänförs utgifter för leverans, hantering, installation och
montering, lagfarter samt konsulttjänster. Låneutgifter som är direkt hänförliga till investeringar i
anläggningstillgångar som tar betydande tid i anspråk att färdigställa inräknas i anskaffningsvärdet under
uppförandeperioden. Anskaffningsvärdet reduceras med offentliga bidrag som erhållits för förvärv av
anläggningstillgångar.

Anskaffningsvärdet inkluderar inte till följd av kopplingen mellan redovisning och beskattning,
beräknade utgifter för nedmontering, bortforsling och återställande av mark.

Reservdelar och serviceutrustning som ska användas under flera räkenskapsår och som endast kan
användas tillsammans med företagets kraftvärmeverk redovisas som anläggningstillgång.

Tillkommande utgifter

Tillkommande utgifter avseende materiella anläggningstillgångar aktiveras endast om det är sannolikt att
de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma bolaget till del
och att anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Övriga tillkommande utgifter kostnadförs
under det räkenskapsår som de uppkommer.

Tillkommande utgifter som utgör utbyte av identifierade komponenter, eller delar därav, aktiveras och ett
eventuellt kvarvarande redovisat värde på komponenten utrangeras. Även när nya komponenter skapas
genom tillkommande utgifter aktiveras dessa.

Reparationer och underhåll kostnadsförs löpande.

Finansiella anläggningstillgångar

Finansiella tillgångar som är avsedda för långsiktigt innehav redovisas till anskaffningsvärde. Har en
finansiell anläggningstillgång på balansdagen ett lägre värde än det bokförda värdet skrivs tillgången ner
till detta lägre värde om det kan antas att värdenedgången är bestående.

Fordringar

Fordringar med förfallodag mer än 12 månader efter balansdagen redovisas som anläggningstillgångar,
övriga som omsättningstillgångar. Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning
beräknas bli betalt. Nedskrivning av fordringar redovisas i posten Övriga externa kostnader.

Varulager

Varulagret värderas, med tillämpning av först-in först-ut-principen, till det lägsta av anskaffningsvärdet
och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Individuellt inkuransavdrag har gjorts.

Energiderivat

Alla köp av energiderivat som gör i prissäkringssyfte för elproduktion redovisas i samband med att
kontraktet går i leverans och påverkar därmed enbart inköpspriset på den volym energi som säkrats.

Detta energiderivat utgör således inte finansiella instrument.

Inkomstskatter

Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatt redovisas i resultaträkningen
utom då den underliggande transaktionen redovisas i eget kapital varvid även tillhörande skatteeffekt
redovisas i eget kapital. Aktuella skattefordringar och skatteskulder samt uppskjutna skattefordringar och
skatteskulder kvittas om det finns legal rätt till kvittning.

Aktuell skatt

Aktuell skatt är inkomstskatt för innevarande räkenskapsår som avser årets skattepliktiga resultat och den
del av tidigare räkenskapsårs skatt som ännu inte har redovisats.

Uppskjuten skatt

Uppskjuten skatt är inkomstskatt för skattepliktiga resultat avseende framtida räkenskapsår till följd av
tidigare transaktioner och händelser. Uppskjuten skatt beräknas på samtliga temporära skillnader.
Förändringar i uppskjuten skatteskuld eller uppskjuten skattefordran redovisas i resultaträkningen om
inte förändringen är hänförlig till en post som redovisas i eget kapital. Uppskjuten skatteskuld och
uppskjuten skattefordran värderas enligt de skattesatser och de skatteregler som är beslutade före
balansdagen. Uppskjuten skattefordran värderas till högst det belopp som sannolikt kommer att
återvinnas baserat på innevarande och framtida skattepliktiga resultat. Värderingen omprövas per varje
balansdag för att återspegla aktuell bedömning av framtida skattemässiga resultat.

Uppskjuten skatt ingår i obeskattade reserver.

Avsättningar

En avsättning redovisas i balansräkningen när bolaget har en legal eller informell förpliktelse som en
följd av en inträffade händelse och det är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att
reglera åtagandet och en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. Om effekten av när i tiden
betalningen sker är väsentlig redovisas avsättningen till nuvärdet av de framtida betalningar som krävs
för att reglera förpliktelsen. Diskonteringsräntan utgörs av den räntesats som före skatt återspeglar aktuell
marknadsbedömning av det tidsberoende värdet av pengar och de risker som är förknippade med
framtida betalningar till den del riskerna inte betraktas genom att justeringar gjorts vid bedömningen av
de framtida betalningarna.

Avsättning för deponi beräknas genom att beräknad utgift för sluttäckning och underhåll
nuvärdesberäknas och fördelas linjärt över återstående nyttjandeperiod för deponin, dvs. tiden fram till
sluttäckning görs.

Övrigt

Eventualförpliktelser

Som eventualförpliktelse redovisas

- en befintlig förpliktelse till följd av inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller
avsättning eftersom det inte är sannolikt att ett utflöde av resurser kommer att krävas för att reglera
förpliktelsen eller förpliktelsens storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet.

Eventualtillgångar

En eventualtillgång är en möjlig tillgång till följd av inträffade händelser och vars förekomst endast
kommer att bekräftas av att en eller flera osäkra framtida händelser, som inte helt ligger inom företagets
kontroll, inträffar eller uteblir.

Kassaflödesanalys

Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod. Det redovisade kassaflödet omfattar endast
transaktioner som medför in- eller utbetalningar.

Som likvida medel klassificeras, förutom kassa- och banktillgodohavanden, kortfristiga finansiella
placeringar som dels är utsatta för endast en obetydlig risk för värdefluktuationer, dels

- handlas på en öppen marknad till kända belopp eller

- har en kortare återstående löptid än tre månader från anskaffningstidpunkten.

Nyckeltalsdefinitioner

Soliditet

Eget kapital och obeskattade reserver (med avdrag för uppskjuten skatt) i förhållande till
balansomslutningen.

Avkastning på totalt kapital

Resultat före avdrag för räntekostnader i förhållande till balansomslutningen.

Avkastning på eget kapital efter skatt

Resultat efter finansiella poster (med avdrag för skatt) i förhållande till eget kapital och obeskattade
reserver (med avdrag för uppskjuten skatt).

Graddagar

Graddagar är ett mått på dygnsmedeltemperaturen i förhållande till +17 grader. En
dygnsmedeltemperatur på 7 grader ger 10 graddagar per dygn, osv. Medeltemperatur på +17 grader eller
högre ger inga graddagar. Nyckeltalen avser området Söderhamn. Ett normalår i detta område har 4 341
graddagar.

Not 2 Uppskattningar och bedömningar

Vid årsredovisningens upprättande har det inte gjorts några uppskattningar eller bedömningar där
osäkerheten kring dessa är av väsentlig betydelse för den finansiella rapporteringen.

Not 3 Intäkternas fördelning

Not 4 Övriga rörelseintäkter

Bolagets hyresintäkter består till övervägande del av uthyrning av kontorslokaler till dotterbolaget
Söderhamn Elnät AB. Vissa hyresintäkter avser hyra olika teleoperatörer erlägger för att ha
kommunikationsutrustning monterad på bolagets anläggningar.

Not 5 Ersättning till revisorer

Not 6 Leasingavtal

Bolagets hyreskostnader består i övervägande del av kostnader för ledningshyra för datakommunikation
samt leasing av persondatorer. Kostnaderna är på en jämn nivå mellan åren och betalningar sker i
huvudsak kvartalsvis. Framtida hyres- och leasingkostnader bedöms även framåt ligga på en jämn nivå.

Under perioden kostnadsförda leasingavgifter:

Not 7 Inköp av varor och försäljning inom koncernen

Delar av företagets inköp och försäljning kan härledas till andra företag inom den företagsgrupp som
koncernen tillhör

Not 8 Anställda och personalkostnader

Not 9 Övriga rörelsekostnader

Not 12 Övriga räntekostnader och liknande resultatposter

Not 13 Bokslutsdispositioner

Not 14 Aktuell och uppskjuten skatt

Avstämning av effektiv skatt

Not 15 Immateriella anläggningstillgångar

Not 16 Byggnader och mark

Not 17 Fjärrvärmeanläggningar

Not 18 VA-anläggningar